Till topps!

Nu är det klappat och klart - det blir en alpresa i juletid! Skid- och konferensresa. En alpvistelse kan träningsmässigt leda till intres-santa höghöjdseffekter. Fram till avresan laddar jag med intervall- och långpass, det senare sker så klart i snön.

Resans destination är en liten bilfri bergsby belägen på hela 1 800 meters höjd, omgiven av flera mäktiga toppar inbäddade i 170 cm snö, toppar som sträcker sig 4 000 meter upp i skyn! 

Hög höjd, lägre syrehalt, får kroppen att genomgå en rad anpassningar; det bildas fler röda blodkroppar, förbättrad buffertkapacitet i musklerna (förmåga att neutralisera mjölksyra), effektivare energiförsörning till följd av minskat avstånd mellan kapillärer och muskelceller, för att nämna några effekter. Många toppidrottare åker på höghöjdsläger, exempelvis Isabellah Andersson, inför Dubai marathon. Men jag ska glida utför bergsidorna på lagg, i en vecka, och det är en kort tid, så om jag åtnjuter någon positiv bieffekt är det bara en bonus likt en julpralin! 

Packplaner. Första tanken var att lämna löpningen hemma. Andra tanken var att ge plats för...några löpargrejor. Efter pist- och offpisttuggandet kan det göra gott med en skaka-liv-i och- sträcka-ut-löparmusklerna-runda.

Innan det bär av i helgen vill jag hinna med flera löppass. I förrgår klippte jag till med snabbdistans på löpband. Efter 2 km uppvärmning tryckte jag upp farten till 13,9 km/h. Ambitionen var att trampa på i det tempot i 8 km, med kriteriet att det skulle gå kontrollerat till. Inga stumnande ben. Tröskelfart, hur finner man den? Men jag tror att jag grejade det. Pulsen pickade stadigt på i 161-163, fram till efter ca 20 minuter, då hände något, en ökning till 166 som hotade att närma sig 170, sedan hasade pulsbandet ur position. Det var bra att köra vidare utan pulsregistrering, för det är lätt att stirra sig blind på dessa siffror, som ju bara är en parameter bland andra. Felkällor finns. Pulsen kan bli högre än normalt i det förhållandevis varma gymmet, och jag är värmekänslig. Det fanns krafter kvar när jag sänkte tempot till nerjogg. Efter 57 minuter på bandet väntade styrkeövningarna.

Under gårdagen letade sig snöovädrets vinande och ylande in genom hus och väggar. Först på kvällskvisten letade jag mig ut för en kort, lugn snöpulsarrunda. Krafterna skulle sparas inför dagens tuffa tag på löpbandet. Intervallträningen är säkert bra att ha i benen när jag tar mig nedför alpbackarna, tjoho!