Xtreme running

Revansch i Ursvik. Eller skulle banan återigen krossa mina ambitioner? Då, i vårvintern var målet 90 minuter på varvet, nu var det sub 70 som gällde. Om jag som tjej klarar denna "drömgräns" föräras jag titeln "Extreme elite". En klart utmanande tid, så det fick bli mitt mål. Förutom banans trevligt terrängiga beskaffenhet, så får man starta när man vill mellan 17 och 18:30. 

Ett litet trailäventyr i väglöst land

På resan till Vetenskapsfestivalen i Göteborg stannade P. och jag till vid Ramundeboda klosterruin utanför Laxå. Här går Bergslagsleden, totalt 28 mil; i söder genom trolsk skog i form av Munkastigen och i nordostlig riktning för oss okända trailmarker. Trailäventyret stod för dörren! På föreläsningen om löpning fick jag höra att 32 till 40 olika molekyler frigörs vid regelbunden löpning.

Tävlingsbiten

Tävlingar taggar mig, även – eller framför allt – efteråt! Om tävlingen gått bra, då känner jag mig odödlig och tror att jag kommer att kunna prestera en topptid på nästa tävling. Om det gått dåligt – en tid långt från mitt realistiska mål – då vill jag ta revansch med övertygelsen om att jag kan bättre! Efter Munkastigen var det inget undantag. Men jag får allt ge mig till tåls och välja ut nästkommande lopp med lite eftertanke. Däremot kunde jag rivstarta träningen, för någon längre återhämtning behövdes inte utifrån känslan i benen. Träningslusten var på topp!

Munkastigen trailrun anno 2011

Äntligen var det dags för Munkastigen trailrun! Solen strålade och det var upplagt för en fin dag i Tiveden. Nu skulle jag spänna bågen och hamstrings. Peter och jag hade tänkt igenom upplägget för vätska och tempot för loppets olika etapper. Viktigast av allt: målbilden var tydlig och klar! Det gick åt skogen med mitt mål i alla fall!